havskatterna

• Björlanda Kile - Inre Vannholmen - Björlanda Kile
• N 57º 56.017'  E 011º 31.600'
• 15M enkel väg. 5,5h dit = 2,7kt. 3,5h hem = 4,3kt
• Växlande molnighet, mestadels sol
• Ulrik, Fia, katterna Mistie och Isa, och gästerna Fredrik och Elisabeth

Fredrik och Elisabeth hade äntligen en ledig helg och vågade hänga med oss ut på havet!
Vi packade bilen full, och dessutom med växter som ska på sommarläger hem till Fredrik och Elisabeth.



Vi fick hem vår uppblåsbara kajak i veckan, och den tog nära hälften av bagageutrymmet...
Då vi kom iväg relativt sent på morgonen, så passade vi på att käka lite lunch i hemmahamnen innan vi gav oss ut.



Vi hade maximal otur med vinden på vägen upp mot Vannholmarna. Kändes som motvind hur vi än färdades. Kryssa, kryssa, kryssa... Som tur var så hade vi tur med vädret! Solen sken och det blev varmt i sittbrunnen. Bettan hade ev erfarenhet tagit sjösjukepiller innan resan, vilket gjorde henne trött och slö. Otroligt trevligt och socialt sällskap! NOT! Inga mer piller för fröken Bettan!

Ungefär 5,5h tog det att åka upp. Väl där insåg vi att vi inte skulle bli ensamma. En segelbåt gjorde ett försök att hitta en plats att lägga sig på, men gav upp och åkte därifrån. Varför? Det fanns ju gott om plats! Vi hittade en perfekt plats att lägga till vid.



Gästerna slappade i sittbrunnen medan Fia slet i köket med att tillaga ölkorvssoppa.



Gästerna Bettan och Fredde njöt av god mat och trevligt sällskap!



Vi var alla ganska trötta efter dagens segling, så vi höll oss inte vakna speciellt länge.

Morgonen efter var det dags för det obligatoriska morgondoppet! Den enda vi kan bevisa tog ett dopp är Elisabeth. Alla fyra badade, men utan bildbevis så...



Dagen gick fort! Vi kastade macka och försökte hitta på tävlingar där man skulle ha ett visst antal studs och sedan träffa en sten på andra sidan. Ulrik och Fredrik kämpade på, Fia gjorde allt för att överhuvud taget få stenarna att studsa åtminstone en gång.
Med tanke på hur lång tid det hade tagit oss att segla upp till Vannholmarna, så gav vi oss av hemåt efter lunch.
Vi lämnade ön strax efter 12. Shit, det gick undan! Fredrik skötte seglen.



Redan vid 13:40 svängde vi av E6 mot Björlanda Kile. Vi hade ordentligt med vind i seglen, och äntligen fick Fia sällskap i sin rädsla att båten faktiskt kan välta. Emellanåt tog vinden tag i seglen och fick båten att luta läskigt mycket. Elisabeth och Fia försöker dölja sin oro genom ett krystat leende...



Vi träffade på svanar och stora segelskepp på vägen, men intressantast av allt var något som kom flytande mot båten. Ulrik sa till oss att styra mot saken, för han skulle nämligen plocka upp det hade han fått för sig. Vi undrade alla vad det kunde vara. En sko? En fender?
När vi kom närmare vände saken sig om och tittade på oss, innan den dök ner under ytan. En säl!!! Det känns alltid så spännande att se säl. Visst, det finns mängder i våra vatten, men det är ju så sällan man ser dem.
Fick ingen bild på sälen, så ni får hålla till godo med Fredrik och Elisabeths undrande miner.



Ju närmare hamnen vi kom, desto högre fart fick vi. Vi lutade som f*n, men vi ville ändå få upp farten ytterligare lite till. Tjoho! 6 knop! Dagens mål var nått, och vi revade seglen och åkte lugnt in i hamnen.

Ulrik lekte med kameran och fotade vår fina båt medan vi var ute på havet.


När vi kom hem tog vi oss några goda drinkar. Mojit och Caipirinha stod på listan. Så här glad blev Ulrik av att dricka drinkar.



Mistie och Isa var måttligt roade i soffan efter helgen på båten. Under en av promenaderna på Vannholmen la Fredrik en blomma på huvudet på Mistie, och detta verkade hon tycka kändes tryggt. Numer går hon alltid omkring med något på huvudet...