Projekt: altan - del 2
Vi spenderade hela sommaren 2010 med vår lilla, rangliga veranda. Den var guld värd på soliga dagar, då vi kunde komma in i skuggan under tak och söka lite svalka. Även regniga dagar är det riktigt njutbart att under tak kunna krypa ihop i en stol med en filt över benen och en kopp te i handen!
Men, allting har ett slut, och 4:e september 2010 var det slutet för vår veranda.
Bortplockad veranda. Endast grillplatån är kvar.
Vi hittade mycket spännande prylar under verandan. Bland annat mängder av gamla engångstallrikar (typ fiskgratängsutseende), skruv och spik till förbannelse, ett gammal Gustavsbergskaffefat i flintporslin...
Kaffefatet är numera Misties matfat!
...gamla plintar utan funktion, avklippta elkablar som leder in i huset någonstans, brädor, plastpåsar...
Perfektionist som jag är, så hade jag ALDRIG lämnad det så här under en veranda. Även om sannolikheten är liten att någon någonsin ser det...
Vi reagerade ju på hur slarvigt verandan var uppsågad efter att de bytt tak och satt dit stolpar som stöttar taket. Men snacka om att vi reagerade på hur de har försökt stötta upp plintarna som håller pelarna! Stenar och brädor som är fastklämda för att plintarna inte ska glida in mot huset. Och ja, stolpen i mitten ÄR så sned som den ser ut på bilden.
Gammalt regelverk till verandan. Lägg märke till vår ytliga vattenledning som svänger runt brunnen. Tur vi har en liten värmeslinga i den.
Tja, mer spännande än så blir det nog inte när man plockar isär en gammal veranda. Vi sparade några hela partier som vi hade som plattform under verandadörren till vardagsrummet. Skönt att slippa sätta ner fötterna direkt i jorden om man vill ut.
Nästa del i altanprojektet blir rent ut sagt skitigt! Är det något vi har gott om i vår trädgård så är det blålera.
Men jag skulle kunna tro att det blir ett inlägg om dräneringen innan dess, för dessa två projekt går ju lite hand i hand, och det är ju på grund av (eller tack vare) dräneringen som vi tog tag i altanbygget.
Fortsättning följer...
/Fia
Projekt: altan - the beginning!
I morgon är det exakt ett år sedan vi köpte vårt älskade hus!
På framsidan av huset, där vår uppfart är, har vi en gammal, mysig altan. Visserligen lite smått fallfärdig med sviktande trall och flagnande staket, men det är ju det som skapar charmen med just den altanen! Dessutom har den sol från tidig morgon till sen eftermiddag (söderläge). Och som om det inte vore nog så är den altanen väl vindskyddad! En underbar plats för morgonkaffet, och växterna trivs som fisken i vattnet!
På långsidan av huset fanns en veranda under tak. En riktigt mysig plats att sitta på när solen rundat hörnet av huset framåt lunch. Eller då regnet strilar ner från himlen. Vi skaffade oss en hängmatta att hänga mellan två av de pelare som stöttar upp taket. Mysigt att ligga där med kuddar under nacken, en tidning i handen och en filt över benen. Brukar sluta med att man somnar och sover gott en stund!
Lägg märke till den gamla, fina stengången runt huset. Och om ni undrar vems rumpa det är som syns till höger på bilden, så är det min rumpa då jag flyttade några buskar för att rädda dem undan en kommande dränering.
Katterna njöt av sol och värme!
Vi människor njöt av utsikten av en ogräsäng med diverse fina ogräs och andra växter.
Tyvärr så var denna veranda i ganska dåligt skick. När de tidigare ägarna bytte tak på huset, så passade de också på att ersätta det gamla plasttaket över verandan med ett riktigt tak. Ja, en förlängning av det nya hustaket helt enkelt! Detta medförde stora skador i den befintliga verandan då plintar och stolpas skulle sättas på plats.
En ordentlig glugg mellan verandadelarna.
Här får man verkligen passa sig för vart man sätter ner fötterna!
Ja, så här såg det alltså ut för knappt ett år sedan! Inte speciellt snyggt eller funktionellt, men precis som altanen på framsidan så hade verandan på långsidan sin charm. Framförallt den härliga lilla ängen vi hade precis framför som inhyste inte bara vallmo, malva, krusmynta och andra trevliga, vilda växter, utan också spindlar, paddor och salamandrar! Men denna veranda hade ingen långvarig framtid. Under hösten 2010 dränerade vi runt huset, och då var det bye bye för verandan. Ingen större sorg, då vi ändå varit tvugna att göra om större delen av verandan för att kunna använda den på ett säkert sätt. Snarare tvärtom! Nu fick vi verkligen möjlighet att göra en veranda/altan som passar för oss, våra drömmar och trädgårdens förutsättningar.
To be continued...
