Zephyr - en go' gubbe!
Mmm! Årets första jordgubbe är skördad!
Zephyr heter plantan, och kommer ursprungligen från Danmark (1965). Det är en tidig sort med fina, medelstora bär. Härdig och ger bra avkastning. Går att odla i zon I-VI (i stort sett hela landet med andra ord). Enligt Wikipedia så mognar Zephyr 20-25 juni i mellersta Sverige, vilket måste betyda att vi bor i södra Sverige eftersom den där mognar cirka en vecka tidigare än angivna dagar. Gött!
Zephyr
Första gubben var mycket god! Kanske 8:a av 10 möjliga. Hade det varit en solig dag, då himlen var blå och gubben var solvarm, då hade det säkert blivit ett högre betyg.
Det är bara en utav mina Zephyrplantor som ens varit i närheten av att ge mogna bär än så länge, och det tror jag beror på att just denna planta bor i en odlingsbänk uppe på mitt berg. De andra sitter i en smultronkruka, där jorden torkar ut snabbare. Men, även de plantorna är på G!
De andra plantorna jag har är Polka från Holland (medelsen sort) och Bounty från Kanada (sen sort). Dessa tre fyller min smultronkruka, och en av varje sort finns i odlingsbänken. Känner att jag saknar en svensk sort. Någon som har Lina och vill dela med sig?
Smultronkrukan full av jordgubbar!
Spana in de snygga och mycket passande krukfötterna (se bilden ovan) jag fick av älskade mormor i helgen! Man skulle kunna tro att de är köpta tillsammans med krukan och fatet!
I helgen ska jag ordna med ett gäng småkrukor som jag kan låta revorna få fäste i. Då kommer jag ha tillräckligt med plantor i höst för att kunna anlägga ett riktigt jordgubbsland!
Nu är det dags att dekorera en macka med lite nyskördad ruccola!
Höres!
Mer plantor åt folket!
Oj, oj, oj... Har man inte tillräckligt med jobb, så skaffar man det enkelt!
Vi var hos min systerson Oliver på 3-årskalas idag (sjukt gott fika som min syster bakat, förresten), och på vägen hem tänkte vi ta en snabb sväng förbi älskade mormor och morfar. Det är så trevligt att bara hälsa på en liten stund och tjöta lite. Dessutom tänkte jag passa på att ta med mig en gammal, bucklig zinkbalja som jag fått av mormor.
Vi hann inte mer än komma dit (vi hann inte ens sätta oss ner) förrän min hjärna gick igång på alla växter och krukor! En zinkbalja fick snabbt sällskap av en smultronkruka, en zinkvattenkanna, ett antal lerkrukor, en zinkkruka, ett par självvattnande krukor, en trasig lerkruka (?!?), osv.
Diverse hittegods från mormor och morfar.
Min älskling Ulrik insåg att det var en del att bära ner till bilen, så han satte igång att kånka. Då passade jag på att knyta upp långklänningen (passande trädgårdsarbetskläder) och började gräva upp plantor till höger och vänster. Mormor rensade rent ordentligt mellan stengången och deras upphöjda rabatt och resultatet av det blev massor av aklejor i olika färger, samt klockruta i mängder.
Blomfyllt baksäte.
Givetvis så slutade vi inte med akleja och klockruta, utan uppgrävningen fortsatte med vita smultron (perfekt till smultronkrukan jag fick med mig), stjärnflocka, spansk körvel, tremastare, rosenkvitten, gullbåge, strandiris (till min granne) och en liten, liten passionsblomma. Tusen tack, mormor!
Väl hemma var det bara att sätta allt i vatten en stund, och sedan hitta en bra plats att sätta allt på tills vi vet vart vi egentligen vill ha det. Hmm... Såklart! Vi har ju rabatten vid vår fantastiska murgröna! Den huserar i dagsläget rosor, pioner, vallmo, malva, astilbe, buxbom, prästkragar,gladioler och ett kiwiträd. Oj, det låter som en hel del, ändå är rabatten nästan helt tom.
Murgrönarabatten före.
Vi kallar rabatten för murgrönarabatten då där växer en gammal, otroligt häftig murgröna intill berget, och vi vet inte riktigt vad vi vill göra med den i framtiden. Det vi dock vet är att den innehåller allt för spridda färger, och att den SKA göras om i framtiden. Vad passar då bättre än att plantera dit lite plantor som behöver ett tillfälligt hem?!
Murgrönarabatten efter.
De vita smultronen som inte fick plats i smultronkrukan får givetvis också bo i murgrönarabatten så länge, och gullbågen har fått en plats på bergsrabatten. Perfekt!
Nu får jag vänta på att mitt nässelvatten ska bli klart, så jag kan börja gödsla alla blommor och grönsaker som vill ha lite extra näring. Väntar med spänning att få uppleva den stank som tydligen uppstår då nässlorna löses upp i vattnet. Får väl sätta en klämma på näsan när jag vattnar.
Nässelvatten på G.
Visst är det härligt hur man, istället för att åka till en plantskola och köpa växter för flera hundra (flera tusen blir det snabbt), kan dela med sig av plantor! Om jag har något som någon vill ha, så hoppas jag att jag kan dela med mig utav det, på samma sätt som älskade mormor delar med sig till mig! Det känns så bra att kunna ta vara på fina plantor som någon har skött om med kärlek! Och alla dessa krukor! Några utav de jag fick med mig hem är lite spruckna, eller rent av saknar stora bitar, men vad gör det?! De fungerar att plantera i, de fyller sin funktion, och man ser att de har varit väl använda i någons trädgård! Härligt!
Stick nu ner händerna i jorden och skita ner er! Och glöm för all del inte att dela med er av lite av varje här i livet! Kanske ska du ta med dig en stickling i gå-bort-present nästa gång du är bjuden på middag?
Årsdag!
Idag är det exakt ett år sedan vi köpte vårt hus!
Jag minns hur spännande det var att skriva alla papper, ta emot nycklarna och sedan åka raka vägen till huset! Det som var mest spännande var nog att vi totalt missuppfattade vart vi skulle träffas för överlämningen. Vi var helt säkra på att det var i Kungälv, eftersom det var där vi skrev alla papper tidigare. Vi körde hemifrån med god tidsmarginal för att slippa stressa. Väl framme i Kungälv så kliver vi in på mäklarens kontor. En kvinna tittar upp frågande på oss, och vi talar om att vi ska överta ett hus. Då får vi veta att mäklarfirman har flera kontor, och det vi skulle träffas på ligger i Älvängen. Ops! Inte riktigt lika gott om tid längre! Det var bara att slänga sig i bilen, ringa och meddela att vi skulle bli sena, och sedan köra raka vägen till Älvängen. Det pinsammaste med hela situationen var att vi kom försent då vi skule skriva alla papper för köpet. Även den gången körde vi hemifrån med god tidsmarginal, men då fälldes järnvägsbommarna ner på Hisingen och tåget stannade mitt på överfarten. Efter 10 min blev vi smått stressade och fick ringa och meddela att vi skulle bli sena...
Eftersom det är årsdagen idag, så tänker jag att det är passande att visa lite bilder som är tagna för just precis ett år sedan. Bilderna tog Ulrik med sin mobil, och de visar egentligen bara en massa olika växter (tror att Ulrik tänkte visa sin trädgårdsintresserade mor). För att på något sätt få detta lite, lite intressant, så har jag sprungit omkring ute i regnet idag och fotat samma växter. :-)
När vi kom fram till huset strax innan tolv så tog vi först en sväng inomhus. Utsikten från fönstren inspekterades, och jag blev så glad när jag såg att det låg en hästhage inte långt ifrån huset och vi kan sitta i vardagsrummet och se hästarna!
Så här såg utsikten ut för exakt ett år sedan. Fotat från vårt vardagsrum.
På ett år har det hänt en del. Man hade ju kunnat tro att skulle vara en del förbättringar, men eftersom vår fina trädgård nu är förvandlad till en leråker så är ju inte utsikten speciellt mycket bättre... Men, ser ni hästen strax bakom grannens lekstuga! :-) Vi har dessutom klippt ner den där rangliga häcken ordentligt, och vi ser redan att den blir tät och fin.
Utsikt från vardagsrumsfönstret idag.
Vi har en stenlagd uteplats i ena änden av trädgården. Intill den ligger en stor sten där det växer några perenner runtomkring.
Lite tafatt plantering intill den stenlagda uteplatsen. Fågelbadsrabatten 2010.
Även här har det hänt saker! Vi har vält upp stenen, så urgröpningen i den fungerar som ett naturligt fågelbad. Rosbusken i bakkant fanns där även förra året, men efter min runda med kobajs i trädgården i vår så verkar den ha fått ordentlig fart! Lökväxterna planterade jag dit i höstas. Kärleksörten växte tidigare intill huset, men då vi dränerade om flyttade jag den till fågelbadsrabatten. Framför de lila tulpanerna växer en Astilbe som jag flyttade dit idag. Mitt på leråkern på baksidan av huset stod denna Astilbe, och jag har inte hjärta att se den förstöras när vi anlägger gräsmatta, så den fick helt enkelt flytta!
Man kan tydligt se på bilderna att befintlig luktpion, Astilbe och Malva har växt mycket bättre i år än förra året. Jag skulle tro att varma, härliga April har haft något med saken att göra.
Prunkande fågelbadsrabatt 2011.
Av någon intressant anledning så har denna misshandlade och döende Buxbom fotats. Man kan ju fråga sig varför jag tar med denna bild, då den bara är allmänt ful. Det mest troliga hade ju varit att denna buxbom är borta för länge sedan.
Döende buxbom 2010.
Tro det eller ej, men buxbomen står kvar! Jag vet inte vad jag ska säga till mitt försvar. Antagligen har jag bara ignorerat den. Det är ju inte så att den stör mig på något sätt, så den kommer säkert stå kvar ett år till. Men ser ni, vi har städat undan stenplattorna och pionstödet!
Döende buxbom 2011.
Vi har en rabatt intill ett berg där det mot berget växer en fantastisk och riktigt gammal murgröna. Nu handlar nästa bild inte om murgrönan, så vi lämnar den där.
I vår murgrönarabatt finns bland ett hav av kirskål också några utspridda perenner. Bland annat Vallmo och Astilbe.
I framkant Vallmo, och bakom Astilbe. Murgrönarabatten 2010.
I år har växterna fått mer sol och värme, och antagligen lite mer vatten också. Till höger på bilden ser ni ett kiwiträd som jag fått av min älskade mormor, och detta har vattnats frekvent med stora mängder vatten. Jag tror att denna storslagna kombination av sol och vatten är orsaken till att vallmoknopparna redan tittar upp som små ludna bollar.
Vallmo, Astilbe och kiwiträdet Jenny i murgrönarabatten 2011.
Uppe på vårt berg växer också lite gott och blandat. Bland annat en fin, liten Alunrot. Det är egentligen inget märkvärdigt med den, men eftersom den finns med bland bilderna från förra året så får den vara med här.
Alunrot i bergsrabatten 2010.
Här ser man tydligt att det har varit en varmare och torrare vår i år. Jag har inte vattnat speciellt mycket i bergsrabatten, och man ser på bilden nedan att blomställningarna inte kommit lika långt ännu.
Alunrot i bergsrabatten 2011.
Här är en av mina favoriter i trädgården; den lupinkantade stigen upp på berget! Kolla så härligt med alla spretiga lupinblad och små avlånga blomknoppar! Och tittar ni riktigt noga så kan ni se några stackars rabarberblad som försöker få lite sol uppe till höger i lupinhavet.
Lupiner 2010.
Här har det vuxit! Lupinerna är redan nästan helt utslagna. Rabarberna kämpar även i år med att försöka få lite sol. Förstår inte hur envisa rabarber kan vara! De växer alltså mitt i en slänt med ren lerjord. Det går inte vattna, för vattnet rinner bara rakt av, och de går inte att flytta på, för leran är för hård att gräva igenom.
Till vänster på bilden ser ni lite utav en lampa. Vi fick en trädgårdsbelysning av min älskade morfar och mormor (hon är inblandad i mycket i min trädgård). Denna har vi haft uppe hela vintern, och den sitter där än. När vi är inne i vårt badrum så ser vi denna vackra lupinstig utanför fönstret. Det har varit riktigt mysigt med belysning där i vinter när snön gnistrade, och det är fint även nu när det mörknar på kvällarna.
Lupiner 2011.
Visst är det faschinerande!? Lite har förändrats, lite är detsamma. Det roligast tycker jag är att hästen stod bakom lekstugan just när jag skulle fota idag, precis som för exakt ett år sedan!
Det ska bli spännande att se vad som är förändrats till samma dag nästa år. Kanske är hästarna är utbytta till får? Kanske har fågelbadsrabatten fått ännu fler vänner? Kanske är buxbomen borta? Kanske har Vallmon och Astilbens kompis Kiwi-Jenny flyttat därifrån? Kanske har jag lärt mig att bergsrabatten behöver vattnas lite oftare, så växterna där blir större och vackrare? Kanske har rabarberna gett upp hoppet om att leva i symbios med lupinerna? Vi får helt enkelt vänta och se...
Denna årsdag firar vi genom att jobba ute i ösregn med altan och trädgård. Ulrik och min kära far bygger på den sista biten på altanen (vilket ni får läsa om i separata inlägg om just detta STORA projekt), och jag har planterat, planterat och planterat lite till. Vi hade två pallkragsodlingar i trädgården där det växte bland annat mynta. När vi försökte plana till den sönderkörda leråkern till gräsmatta tidigt i våras, så fick dessa pallkragar snällt flytta på sig. De olika myntasorterna fick flytta till en balkonglåda, och idag bestämde jag mig för att dessa balkonglådor ska få agera sallad- och mangoldsodling istället. Myntan fick än en gång snällt flytta på sig, och numera bor de i plastpåsar i två fina träbalkonglådor. Kan man få tag på fyrkantiga innerkrukor?
Krusmynta, pepparmynta "chocolate", ica-mynta och vitbrokig rundmynta.
Nu är det dags att laga en smaskig middag åt min älskling och min far. Det blir rotfrukter i ugn, kryddade med färska örter från krukorna på altanen, krispigt grillade kycklingklubbor, en fräsch sallad och någon smarrig sås som jag med kärlek rör ihop (eller så blir det klassisk smaksatt creme fraiche, klockan är ju trots allt redan ganska mycket).
/Fia
Jasså. Då var man en sån där…
Ja, ni vet en sån där som köper hus och sedan inte har någon tid över till tidigare hobbies och nöjen.
Hur tråkigt och tragiskt det än låter, och hur många gånger man än säger att "vi ska minsann fortsätta leva som innan, med båtsemestrar om somrarna, och inte bara jobba med hus och trädgård bara för att vi köpt hus", så blir det trots allt mycket tid till hus och trädgård, och mindre tid till annat. 
Vildvuxen gräsplätt och en riktigt gammal murgröna mot berget. Juni 2010.
MEN, det behöver inte vara något dåligt! Jag har alltid drömt om att hyra en stuga på landet och bo där under min semester. Äta frukost på en söderaltan, påta i trädgården, fika på en filt på gräsmattan, ligga i en solstol och läsa en bra bok, ligga i hängmattan med en katt eller två på magen och sova middag, plocka vilda smultron och hallon, rensa lite ogräs när lusten faller på, titta på humlor och fjärilar som surrar kring blommorna, plocka rabarber och göra paj, odla sallad och annat gott, grilla och dricka vin i kvällssolen, slåss med myggen om kvällen, mysa med en filt om sig på altanen till solen går ner och sedan krypa ner under täcket i sängen, sluta ögonen och somna, med vetskapen om att nästa dag vakna upp till samma paradis!
Och vet ni vad?! Nu bor jag i min dröm!
Lupinbacken upp på berget. Juni 2010.
Nu har vi dammat av bloggen "havskatterna" och gör ett nytt försök att ge den liv igen. Vi fortsätter skriva om våra äventyr på havet med vår Maxi 68 och katterna Isa och Mistie, men det blir en liten del av allt vi hittar på i vårt paradis!
Välkomna till havskatterna, en blogg om livet i vårt paradis vid havet!
/Fia
