Årsdag!
Idag är det exakt ett år sedan vi köpte vårt hus!
Jag minns hur spännande det var att skriva alla papper, ta emot nycklarna och sedan åka raka vägen till huset! Det som var mest spännande var nog att vi totalt missuppfattade vart vi skulle träffas för överlämningen. Vi var helt säkra på att det var i Kungälv, eftersom det var där vi skrev alla papper tidigare. Vi körde hemifrån med god tidsmarginal för att slippa stressa. Väl framme i Kungälv så kliver vi in på mäklarens kontor. En kvinna tittar upp frågande på oss, och vi talar om att vi ska överta ett hus. Då får vi veta att mäklarfirman har flera kontor, och det vi skulle träffas på ligger i Älvängen. Ops! Inte riktigt lika gott om tid längre! Det var bara att slänga sig i bilen, ringa och meddela att vi skulle bli sena, och sedan köra raka vägen till Älvängen. Det pinsammaste med hela situationen var att vi kom försent då vi skule skriva alla papper för köpet. Även den gången körde vi hemifrån med god tidsmarginal, men då fälldes järnvägsbommarna ner på Hisingen och tåget stannade mitt på överfarten. Efter 10 min blev vi smått stressade och fick ringa och meddela att vi skulle bli sena...
Eftersom det är årsdagen idag, så tänker jag att det är passande att visa lite bilder som är tagna för just precis ett år sedan. Bilderna tog Ulrik med sin mobil, och de visar egentligen bara en massa olika växter (tror att Ulrik tänkte visa sin trädgårdsintresserade mor). För att på något sätt få detta lite, lite intressant, så har jag sprungit omkring ute i regnet idag och fotat samma växter. :-)
När vi kom fram till huset strax innan tolv så tog vi först en sväng inomhus. Utsikten från fönstren inspekterades, och jag blev så glad när jag såg att det låg en hästhage inte långt ifrån huset och vi kan sitta i vardagsrummet och se hästarna!
Så här såg utsikten ut för exakt ett år sedan. Fotat från vårt vardagsrum.
På ett år har det hänt en del. Man hade ju kunnat tro att skulle vara en del förbättringar, men eftersom vår fina trädgård nu är förvandlad till en leråker så är ju inte utsikten speciellt mycket bättre... Men, ser ni hästen strax bakom grannens lekstuga! :-) Vi har dessutom klippt ner den där rangliga häcken ordentligt, och vi ser redan att den blir tät och fin.
Utsikt från vardagsrumsfönstret idag.
Vi har en stenlagd uteplats i ena änden av trädgården. Intill den ligger en stor sten där det växer några perenner runtomkring.
Lite tafatt plantering intill den stenlagda uteplatsen. Fågelbadsrabatten 2010.
Även här har det hänt saker! Vi har vält upp stenen, så urgröpningen i den fungerar som ett naturligt fågelbad. Rosbusken i bakkant fanns där även förra året, men efter min runda med kobajs i trädgården i vår så verkar den ha fått ordentlig fart! Lökväxterna planterade jag dit i höstas. Kärleksörten växte tidigare intill huset, men då vi dränerade om flyttade jag den till fågelbadsrabatten. Framför de lila tulpanerna växer en Astilbe som jag flyttade dit idag. Mitt på leråkern på baksidan av huset stod denna Astilbe, och jag har inte hjärta att se den förstöras när vi anlägger gräsmatta, så den fick helt enkelt flytta!
Man kan tydligt se på bilderna att befintlig luktpion, Astilbe och Malva har växt mycket bättre i år än förra året. Jag skulle tro att varma, härliga April har haft något med saken att göra.
Prunkande fågelbadsrabatt 2011.
Av någon intressant anledning så har denna misshandlade och döende Buxbom fotats. Man kan ju fråga sig varför jag tar med denna bild, då den bara är allmänt ful. Det mest troliga hade ju varit att denna buxbom är borta för länge sedan.
Döende buxbom 2010.
Tro det eller ej, men buxbomen står kvar! Jag vet inte vad jag ska säga till mitt försvar. Antagligen har jag bara ignorerat den. Det är ju inte så att den stör mig på något sätt, så den kommer säkert stå kvar ett år till. Men ser ni, vi har städat undan stenplattorna och pionstödet!
Döende buxbom 2011.
Vi har en rabatt intill ett berg där det mot berget växer en fantastisk och riktigt gammal murgröna. Nu handlar nästa bild inte om murgrönan, så vi lämnar den där.
I vår murgrönarabatt finns bland ett hav av kirskål också några utspridda perenner. Bland annat Vallmo och Astilbe.
I framkant Vallmo, och bakom Astilbe. Murgrönarabatten 2010.
I år har växterna fått mer sol och värme, och antagligen lite mer vatten också. Till höger på bilden ser ni ett kiwiträd som jag fått av min älskade mormor, och detta har vattnats frekvent med stora mängder vatten. Jag tror att denna storslagna kombination av sol och vatten är orsaken till att vallmoknopparna redan tittar upp som små ludna bollar.
Vallmo, Astilbe och kiwiträdet Jenny i murgrönarabatten 2011.
Uppe på vårt berg växer också lite gott och blandat. Bland annat en fin, liten Alunrot. Det är egentligen inget märkvärdigt med den, men eftersom den finns med bland bilderna från förra året så får den vara med här.
Alunrot i bergsrabatten 2010.
Här ser man tydligt att det har varit en varmare och torrare vår i år. Jag har inte vattnat speciellt mycket i bergsrabatten, och man ser på bilden nedan att blomställningarna inte kommit lika långt ännu.
Alunrot i bergsrabatten 2011.
Här är en av mina favoriter i trädgården; den lupinkantade stigen upp på berget! Kolla så härligt med alla spretiga lupinblad och små avlånga blomknoppar! Och tittar ni riktigt noga så kan ni se några stackars rabarberblad som försöker få lite sol uppe till höger i lupinhavet.
Lupiner 2010.
Här har det vuxit! Lupinerna är redan nästan helt utslagna. Rabarberna kämpar även i år med att försöka få lite sol. Förstår inte hur envisa rabarber kan vara! De växer alltså mitt i en slänt med ren lerjord. Det går inte vattna, för vattnet rinner bara rakt av, och de går inte att flytta på, för leran är för hård att gräva igenom.
Till vänster på bilden ser ni lite utav en lampa. Vi fick en trädgårdsbelysning av min älskade morfar och mormor (hon är inblandad i mycket i min trädgård). Denna har vi haft uppe hela vintern, och den sitter där än. När vi är inne i vårt badrum så ser vi denna vackra lupinstig utanför fönstret. Det har varit riktigt mysigt med belysning där i vinter när snön gnistrade, och det är fint även nu när det mörknar på kvällarna.
Lupiner 2011.
Visst är det faschinerande!? Lite har förändrats, lite är detsamma. Det roligast tycker jag är att hästen stod bakom lekstugan just när jag skulle fota idag, precis som för exakt ett år sedan!
Det ska bli spännande att se vad som är förändrats till samma dag nästa år. Kanske är hästarna är utbytta till får? Kanske har fågelbadsrabatten fått ännu fler vänner? Kanske är buxbomen borta? Kanske har Vallmon och Astilbens kompis Kiwi-Jenny flyttat därifrån? Kanske har jag lärt mig att bergsrabatten behöver vattnas lite oftare, så växterna där blir större och vackrare? Kanske har rabarberna gett upp hoppet om att leva i symbios med lupinerna? Vi får helt enkelt vänta och se...
Denna årsdag firar vi genom att jobba ute i ösregn med altan och trädgård. Ulrik och min kära far bygger på den sista biten på altanen (vilket ni får läsa om i separata inlägg om just detta STORA projekt), och jag har planterat, planterat och planterat lite till. Vi hade två pallkragsodlingar i trädgården där det växte bland annat mynta. När vi försökte plana till den sönderkörda leråkern till gräsmatta tidigt i våras, så fick dessa pallkragar snällt flytta på sig. De olika myntasorterna fick flytta till en balkonglåda, och idag bestämde jag mig för att dessa balkonglådor ska få agera sallad- och mangoldsodling istället. Myntan fick än en gång snällt flytta på sig, och numera bor de i plastpåsar i två fina träbalkonglådor. Kan man få tag på fyrkantiga innerkrukor?
Krusmynta, pepparmynta "chocolate", ica-mynta och vitbrokig rundmynta.
Nu är det dags att laga en smaskig middag åt min älskling och min far. Det blir rotfrukter i ugn, kryddade med färska örter från krukorna på altanen, krispigt grillade kycklingklubbor, en fräsch sallad och någon smarrig sås som jag med kärlek rör ihop (eller så blir det klassisk smaksatt creme fraiche, klockan är ju trots allt redan ganska mycket).
/Fia
Projekt: altan - the beginning!
I morgon är det exakt ett år sedan vi köpte vårt älskade hus!
På framsidan av huset, där vår uppfart är, har vi en gammal, mysig altan. Visserligen lite smått fallfärdig med sviktande trall och flagnande staket, men det är ju det som skapar charmen med just den altanen! Dessutom har den sol från tidig morgon till sen eftermiddag (söderläge). Och som om det inte vore nog så är den altanen väl vindskyddad! En underbar plats för morgonkaffet, och växterna trivs som fisken i vattnet!
På långsidan av huset fanns en veranda under tak. En riktigt mysig plats att sitta på när solen rundat hörnet av huset framåt lunch. Eller då regnet strilar ner från himlen. Vi skaffade oss en hängmatta att hänga mellan två av de pelare som stöttar upp taket. Mysigt att ligga där med kuddar under nacken, en tidning i handen och en filt över benen. Brukar sluta med att man somnar och sover gott en stund!
Lägg märke till den gamla, fina stengången runt huset. Och om ni undrar vems rumpa det är som syns till höger på bilden, så är det min rumpa då jag flyttade några buskar för att rädda dem undan en kommande dränering.
Katterna njöt av sol och värme!
Vi människor njöt av utsikten av en ogräsäng med diverse fina ogräs och andra växter.
Tyvärr så var denna veranda i ganska dåligt skick. När de tidigare ägarna bytte tak på huset, så passade de också på att ersätta det gamla plasttaket över verandan med ett riktigt tak. Ja, en förlängning av det nya hustaket helt enkelt! Detta medförde stora skador i den befintliga verandan då plintar och stolpas skulle sättas på plats.
En ordentlig glugg mellan verandadelarna.
Här får man verkligen passa sig för vart man sätter ner fötterna!
Ja, så här såg det alltså ut för knappt ett år sedan! Inte speciellt snyggt eller funktionellt, men precis som altanen på framsidan så hade verandan på långsidan sin charm. Framförallt den härliga lilla ängen vi hade precis framför som inhyste inte bara vallmo, malva, krusmynta och andra trevliga, vilda växter, utan också spindlar, paddor och salamandrar! Men denna veranda hade ingen långvarig framtid. Under hösten 2010 dränerade vi runt huset, och då var det bye bye för verandan. Ingen större sorg, då vi ändå varit tvugna att göra om större delen av verandan för att kunna använda den på ett säkert sätt. Snarare tvärtom! Nu fick vi verkligen möjlighet att göra en veranda/altan som passar för oss, våra drömmar och trädgårdens förutsättningar.
To be continued...
Jasså. Då var man en sån där…
Ja, ni vet en sån där som köper hus och sedan inte har någon tid över till tidigare hobbies och nöjen.
Hur tråkigt och tragiskt det än låter, och hur många gånger man än säger att "vi ska minsann fortsätta leva som innan, med båtsemestrar om somrarna, och inte bara jobba med hus och trädgård bara för att vi köpt hus", så blir det trots allt mycket tid till hus och trädgård, och mindre tid till annat. 
Vildvuxen gräsplätt och en riktigt gammal murgröna mot berget. Juni 2010.
MEN, det behöver inte vara något dåligt! Jag har alltid drömt om att hyra en stuga på landet och bo där under min semester. Äta frukost på en söderaltan, påta i trädgården, fika på en filt på gräsmattan, ligga i en solstol och läsa en bra bok, ligga i hängmattan med en katt eller två på magen och sova middag, plocka vilda smultron och hallon, rensa lite ogräs när lusten faller på, titta på humlor och fjärilar som surrar kring blommorna, plocka rabarber och göra paj, odla sallad och annat gott, grilla och dricka vin i kvällssolen, slåss med myggen om kvällen, mysa med en filt om sig på altanen till solen går ner och sedan krypa ner under täcket i sängen, sluta ögonen och somna, med vetskapen om att nästa dag vakna upp till samma paradis!
Och vet ni vad?! Nu bor jag i min dröm!
Lupinbacken upp på berget. Juni 2010.
Nu har vi dammat av bloggen "havskatterna" och gör ett nytt försök att ge den liv igen. Vi fortsätter skriva om våra äventyr på havet med vår Maxi 68 och katterna Isa och Mistie, men det blir en liten del av allt vi hittar på i vårt paradis!
Välkomna till havskatterna, en blogg om livet i vårt paradis vid havet!
/Fia
